onsdag 21 augusti 2013

Hör upp alla havande kvinnor!


"Pling, pling! Heeeeeeeeeeej! Grattis till lilla barnet. Vi tänkte komma och hälsa på, när passar det er? Jasså ni har mycket... Ja, vi förstår. Klart det blir mycket. Usch ja... Men ni, vad säger ni om imorgon? Ha? Mm? Kunde det passa kanske? Ja ja, men vi kommer bara en snabbis!"


M-hm- Multiplicera det med åttahundra likadana jag-vill-inte-störa-men-får-jag-inte-hälsa-på-er-bebis-så-bryter-jag-mig-in-i-huset-med-våld-sms/samtal. "Vi kommer bara en snabbis" är ren och skär lögn. Inget litet" bebis-besök varar en liten stund utan du kommer snällt få sitta där i soffan på ditt nyförlösta underliv med en binda stor som en surfbräda och sörpla på ditt kaffe, äta ännu en kaka (för yes, du kommer känna dig smal även om du skulle väga närmare tresiffrigt efter förlossningen & tycka att "en kaka mer eller mindre gör ingen skillnad") och härda ut besöken. Ett efter ett.
Din sambo, om du ligger inne med en godhjärtad sådan, kommer fara till affären och handla fika lika ofta som han dimper ner arslet på toastolen, om inte oftare. Ni kommer shoppa loss på fika, frallor, kaffepaket och pålägg för summor som ni inte ens trodde var möjliga.

När ni tillslut, efter VECKOR av besök, tror att ni kan njuta av det nya familjelivet så kommer dom igen. "Heeeeeeeeeeej! Gud nu var det ju så längesen! Växer hon så det knakar? Au, vi bara tänkte om vi kanske kunde komma inom nån dag sådär? Au, bara på en snabbis" Snabbis va det ja..

Och så börjar det om igen...


Alla skriver om den fantastiska sommaren, som verkligen har varit helt underbar & fantastisk på alla sätt och vis, men jag kan ändå inte frångå den känslan att vår sommar blev lite halvt bestulen.
När vår lilla höna kom till världen sken solen som aldrig förr och det enda vi ville var att mysa med vår lilla, fina, goa tjej tillsammans som en familj & njuta av sommaren. Gubbtrollet var hemma från hönans födsel och 6 veckor fram och nästintill varenda dag bjöds det på besök & innesittande.

Missförstå mig rätt. Jag äääälskade verkligen vartenda besök & tyckte det var superkul att alla ville träffa oss så detta inlägget är liksom hälften-hälften. Hälften skämt & hälften allvar, för jag gillar ju att skriva loss ordentligt och få det till att låta lite, lite värre än vad det är. (För det är tusen gånger roligare att läsa ett raffigt inlägg).

Den första tiden är dock alldeles speciell och den skulle jag vilja ha helt ostörd tillsammans med just min familj. Om vi är så pass lyckligt lottade att vi kan få fler barn (för sånt vet man ju aldrig!) så har vi bestämt , redan nu, att allihopa som vill komma ska få komma på en och samma dag så att man sen kan få göra just precis det enda man vill som nybliven mamma och pappa: njuuuuta, ta det lugnt, mysa, gosa bebis i nacken och svettsas samman som den nyblivna & lite halvt vilsna familj som man nu är. För hur det än är så skulle det vara otroligt skönt att själva få reda ut allt som man aldrig gjort förr.


Så, till er havande kvinnor: Lås in er! Den första tiden är alldeles, alldeles underbar så njuuuuuut och sug musten ur varenda dag utan att känna stress inför alla besök.

Inga kommentarer: