Barnrumstankar

 

Får jag lov att presentera..... : hönans blivande säng!

Denna lyckades vi buda hem från en auktion igår kväll. Jäklans nöjd är jag! Soffan, som är utdragbar, är från 1800talet, 190 "lång" och alldeles perfekt för mina barnrumstankar.

Har tänkt måla den vit (otippat va), lägga i resårmadrass (kan bli lite väl hård annars kan jag tycka) och bädda med fina textiler i ljusa färger.

Har tänkt sätta liggande panel i hela hennes rum, förutom en vägg där vi har två stora inbyggda garderober. Panelen ska likaså den vara vit, taket vitt och golvet är jag lite osäker på.
För tillfället ligger där en plastmatta så vi får helt enkelt se vad som döljer sig under den. Är det ett fint plankgolv under så skulle man kunna tänka sig att putsa till det & stryka ett lager färg över, men är det inget bra så får vi leta efter något annat. Det blir en senare fråga.

Tapeten som är där inne nu får sitta kvar eftersom att vi antagligen kommer fästa panelen direkt på väggarna. Har läst att vissa sätter en svart väv under för att framhäva springorna mellan panelen men jag är osäker på om det är den "känslan" jag vill ha.


Vilket fall, denna underbara soffa/säng med madrasser, täcke, massa kuddar, filtar, hennes gosedjur (kaninen & två nallebjörnar) och en stor sänghimmel över, sen är vi i hamn. Det andra kommer liksom blekna i förhållande till denna säng.

(Nöjd över köpet? Jepp. Något överdriven kärlek? Kanske ;))


Liggande panel (med ruff sida utåt), soffsäng, ljusa färger, en eller två gamla fina margarinlådor till leksaker mm, sen så jäklar hörrni.

Hej, igen!

Ja ni, nu var det ett tag sen & det har hänt en hel del sen sist. Jag har haft mycket att tänka på och många saker har hänt så då blir det lite såhäran att det blir blogg-uppehåll.


Jag har kört en rejäl rensning av både dator & hjärna. Rensat bort skit kan man säg. På datorn rensades bloggar som inte ger mig nånting annat än avund och ha-begär (många kan hantera sånt men jag kan liksom inte riktigt se mig mätt så då får det bli så istället :)). En del bloggar har man börjat följa och sen varit fast. Jag har tagit bort folk som jag känner lite halvdant, eller folk man "vet vilka är" av anledningen att jag vill ha mindre att bry mig om. Jag har rensat bloggar som inte ger mig energi & istället fyllt deras plats med bloggar som gör det. Tagit bort för att ge mer plats åt saker som hellre ska ta min tid.

Jag har ännu en gång (vet inte vilken gång i ordningen det är) tagit bort facebook. För att det är ett jäkla rövhål rent ut sagt.
Hela grejen med att gå in och se vad ANDRA gör är ju sjuk, egentligen. Jag kan inte begränsa mig så därför rök mitt konto (och denna gången hoppas jag att det rök förevigt) utan går in och kollar runt i tid och otid. Först kollar man igenom folket som är på nyhetsflödet, sen klickas det runt på den ena sidan efter den andra och det enda det resulterar i är att man vet saker om andra människor som egentligen är högst ointressanta. Nu har jag varit utan i.. en månad? Ingen aning, men nånting i den stilen och jag har inte saknat det ett dugg.
Det finns såklart bra saker med fb också. Arrangera saker, fixa evenemang mm är ju kanoners t ex.


Hela grejen med att visa vad man gjort, eller se vad andra gjort/gör är ju bara konstig. Varför finns ett sånt stort behov av att visa upp sig? Vad är det man ska visa, för vem och varför?
Förstår att många vill ha en klapp på axeln, många vill ha lite medhåll, många visar saker av stolthet och många mååååånga måste bara visa. Jag har också gjort så, men nu vill jag inte vara en del av det längre.
Jag har inget behov av det och jag mår otroligt mycket bättre när jag fokuserar på saker som ger mig glädje i livet, som vår underbara glada lilla trollungen & så gubbtrollet förstås.

Man kanske kan tycka att en blogg är samma sak, att det är lika mycket att "visa upp" och så kan det säkert vara. Jag söker inspiration, eller går in på sidor jag blir glad av & önskar att andra gör detsamma.
För min del är bloggandet som en dagbok, ett sätt för mig att komma ihåg vad som hänt och kunna minnas tillbaka. Sen tycker jag att det kan vara otroligt kul att skriva också.

Så, lite så är det. En rejäl rensning, för min egen skull. För att jag mår bättre av det.


Tänkte jag skulle visa vad vi lyckades buda hem igår till lillans blivande sovrum. Visar i nästa inlägg så slipper detta bli en hel novell ;)

Kram på er!