måndag 3 mars 2014

När mamman känner sig citrongul







Dagens iskalla promenix med vagnen KAN fått mig att surfa rundor efter fina vår & sommarkläder till trollungen. Eller så vart det bara den gamla goa rutinen som sa sitt. Ett klick här, ett klick där... ni vet. 

Om jag skulle klickat hem nåt idag (vilket jag inte gör som ni säkert hajjat vid det här laget, jag bara lägger sakerna i kundkorgen sen får dom ligga där i godan ro och gro till sig ;)). Iallafall, om jag skulle klickat hem något idag så skulle det kunna vara kandidaten ovan eller kandidaterna nedan. En citrongul liten unge är ju alltid en citrongul liten unge & hur sött är inte det? Så in i helsikes sött! 

Shortsen. Hur söta? Tänk en liten gullig blöjrumpa i dom och vips så har ni en mamma som kommer sitta och beundra sin underbaring medans gullighetsdöden massivt slår en!

(Alla bilder och kläder är från Zara.)








Det fanns såklart MASSOR av fina saker som jag skulle vilja klicka hem (inte bara citroner :)), men det får vara så. Har jag tur så ligger något kvar när det reas ut, eller också har jag tröttnat tills dess. Man kan inte få allt här i livet :)

Annars så är det lugnt och skönt här hemma. Helgen tågade förbi i världens fart som vanligt och vi hann med att fira ETT ÅR som husägare (sjukt!), fira Karl som snart fyller år, ha två goa kvällar framför tvn med vänner (jag sov mig igenom en av dom), promenixa, ta en snabbis inom stan, fika med gamla väldigt älskade vänner och jag avslutade även söndagen med bullbak x2 så nu är frysen full av kanelbullar igen!

Dejt med Emmsen väntar idag och det är alltid nåt som jag ser framemot! :) 

Jag säger som Bentekillen (ha ha)... Ha det gott! ;)

fredag 28 februari 2014

Drömmar om Beach House, Tine K, House Doctor och en riktig jäkla rollsroycesäng







Godmorgon på er! 


Fredag. Jäklar vad skönt! Inte för att jag jobbar, men för att gubbtrollet gör det och helgerna är ju liksom det man ser framemot då man kan umgås riktigt ordentligt tillsammans. 
Fredag innebär ju städdag (försöker envist härma efter Emmsens rutiner fortfarande) och jag har hunnit med att plöja igenom sovrummet redan. Nytvättade fräscha påslakan ligger nu i sängen och hela sovrummet (inklusive schäslongerna) är dammsuget. Dammsugning med hejjarklack från spjälsängen är inte hel fel sätt att starta upp morgonen på och eftersom jag inte kräver frukost på direkten så är det rätt göttigt att "få undan" lite saker på direkten så att man sen är mer "ledig" och kan pula i godan ro :) 


Ser ni sakerna ovan? M-hm. Några har legat och grott läääääänge, lääääääääänge, medans andra är sådana som jag egentligen tycker är fruktansvärt mycket för dyra men som ändå aldrig släpper taget. 
Beach House lakanen är ett sådant exempel... Hur gärna jag än vill glömma dom så finns dom kvar och fast pris och allt som talar emot (eller ja, det enda som talar emot är priset) så jag hade VÄLDIGT gärna velat ha ett set. Fast att dom är snordyra. Vilka jag skulle vilja ha? Dom HÄR
Nu är just precis dessa på kampanj dessutom och det gör ju inte saken bättre.. 

Sänggavlen och soffborden är från House Doctor och just soffborden har legat i kundkorgen väldigt länge. Vi ska såklart inte ha soffbord i plural utan det är jag som är lite velig till färg (svart kan ju bli rätt hårt) men vilket fall så skulle dom (det) passa in här perfekt. Tänk med en blandad bukett tulpaner/ranunkler på ett sånt bord. Hårt möter mjukt... M-hm.

Lampan. Japp. Tine K´s fina fina lampa som finns lite överallt. Nu har ju IKEA gjort en liten look-a-like på den fast i lite mindre versioner. Dock är det originalet jag vill ha, i en XLmodell. Hade passat ypperligt ovanför det där soffbordet (och eventuellt också över matbordet). 

Nytt duntäcke, nya fräscha örngott (som inte är nermejade med gubbtrollets hårvax som gör att allt gulnar!) och ett fräsigt överkast. (Örngott och överkast är från H&M). Ja tack. 



...och så en säng. En riktig rollssroycesäng med massa gössiga lager och minst 25års garanti. Hög, bred och ljust grå med en maffig sänggavel skulle det va. 


Nån gång. Nån gång hörrni så ska jag jäklari ha tjänat ihop till allt det däran. Men nu, nu får det ligga i kundkorgen och götta till sig lite till! :)

torsdag 27 februari 2014

När saknaden sätts på print




Jag vet inte hur det är med er, men jag hade en mormor som stod mig väldigt nära. 



Hon var 70 år när jag föddes.


Hon fanns där när jag kom hem som nyfödd, såg när jag lärde mig krypa, stå och gå, fanns med nästintill dagligen under hela min uppväxt. Såg när jag lärde mig cykla, när jag knöt min första rosett och hon fanns där när jag och mamma kom cyklande hem från min allra första skoldag.
Hon hjälpte mig med läxor, hon satt runt bordet vid varenda sommarlovsfika, hon satt där i bänkraden i kyrkan när jag konfirmerade mig och hon stod på planen när jag tog studenten.

Hon var den första jag berättade saker för. När jag skulle ut och resa, när jag kanske hade hittat en lägenhet, när jag skaffade mig min lilla katt, när jag träffat Gubbtrollet, när vi tittat på hus efter hus var det henne vi åkte till för att berätta för och när vi sen blev gravida var hon (efter Ida & Emma) den första att veta om graviditeten. 
När jag åkte iväg till Afrika, på tågluff, luffade runt i Asien eller när jag & gubbtrollet stack till USA & Karibien var det likadant. Hon fick veta om det långt innan alla andra. När hon inte kom och mötte upp mig på flygplatsen så stod det vackra buketter med rosor med tillhörande kort där vi hälsades "välkomna hem igen" med hennes vackert snirklande handstil hemma på bordet.

När trollungen var född körde vi raka vägen från BB till henne för att visa upp vår nyfödda lilla dotter.

Vi har stressat i oss frukosten medans hon dukat fram, suttit tillsammans och pratat om dagen medans vi ätit vår kvällsmat och vi har tillsammans fikat mer än Sveriges resten befolkning tillsammans och tack vare henne är min kropp till stor del fylld av kolakakor, chokladrutor och champinjonsmörgåsar i mängder.
Vi sov över hos henne och hon sov över hos oss. Vi har legat i hennes säng med den bruna varma filten runt oss och läst Hemmets Journal, vi har druckit kaffe ur hennes finaste finporslin i ljuslila och guld tusen gånger om, vi har sprungit ner i källaren för att hämta glass, vi har skrattat när hon envist räckt fram servett till oss eller när hon envisats med att vi visst skulle ta en bananclementinchokladmackaellervadsomnuhelst. "Ta en!"



Tiderna ändras och rollerna likaså. Från att hon omsorgsfullt gjort saker för oss som vi inte klarade av som små, gjorde vi sen saker för henne. 
Vi putsade hennes fönster, klippte hennes hår, räffsade löv, åkte och handlade, tog med henne ut på rundor i antingen bilen för att se löven skifta färg på hösten eller körde långa rundor med rullstolen när det var för långt att gå för att hon skulle få se vårens första snödroppar, och så hade vi ju alltidalltidalltid våra söndagsfikor.
När trollungen var född var det likadant, det var lika självklart att träffas ofta. Jag körde barnvagnen och mamma tog henne i rullstolen.

När livet började lida mot sitt slut satt vi fortfarande vid hennes sida. När hon mådde bra och dagar då det inte var bra. Hemma eller på sjukhuset.

Vi pratade alltid mycket med henne och vi pratade lika mycket på slutet. Både jag och mina systrar. Om rädslor, om tiden som varit, om det som komma skulle och hur det skulle vara möjligt att klara sig utan varandra. 
Trollungen låg där i sängen hos henne medans hon omsorgsfullt strök henne över ryggen medans både hon och jag ständigt strök tårar ur ansiktet på varandra. Jag är så glad för det där. Att vi hann prata innan hon försvann. Att jag hann säg tusen gånger om hur mycket jag älskade henne, hur glad jag är att jag fått ha henne så länge, att jag var glad för allt hon gjort för oss och hur glad jag var att just hon var min mormor. "Ni är så fina, mina flickor" sa hon. 

Jag vet inte hur det är med er, men är det någon som verkligen fått mig att känna mig så innerligt och fullständigt ovillkorligt älskad av så är det av henne. 

Min mamma brukar säg att vi är en anledning till att hon blev så gammal. Hon var aldrig ensam och hon hade alltid nånting att leva för. Kanske var det så. Jag hoppas det. 
Hon fick nästan 97 år här på jorden och jag fick dela 26 år tillsammans med henne och det, det är jag så fruktansvärt tacksam för. 


Saknaden gör ju bara så ont.

måndag 24 februari 2014

När man haft en jäkligt go helg!

Måndag... igen! Veckorna går verkligen sjukt fort, det är iofs rätt så skönt eftersom det då går rackarns snabbt tills gubbtrollets ledighet. Som vi längtar efter den.
 
Denna helgen tillbringades hos gubbtrollets bror & hans jäkligt goa fästmö. Vi trängde in familjen + Joel i bilen i lördags morse. Rattade sen inom stans fik för att fixa frallor till Nils som minst sagt har en stark kärlek till dessa, och drog sen vidare upp.
Väl framme hejjades det på allihopa (Henrik, Mikaela, Karl, Emmie och självaste värdparet) innan vi fick i oss lite fika.
Lördagen var sen skitbra uppstyrd och fixad och helt fantastisk. Vi hann med att ut och vandra i en mosse, grilla korv med brööö ute i det fria, ha några helt otroligt sköna timmar på en relaxavdelning med bastu där det serverades kanongoda snittar, go dricka och annat göttigt tilltugg, ha en jäkligt trevlig kväll med drinkar, melodifestival och supergott käk (jag hann också med en liiiten tupplur när jag skulle natta trollungen..).
 
Ja men ni hör ju hur bra vi haft det! En helt perfekt helg faktiskt! :) Så jäkla go och gla stämning och så otroligt sköna människor. Blir dessutom väldigt rörd i mammahjärtat när man ser så underbara trollungens farbröder och fastrar är mot henne. (Inte bara dom, utan såklart också våra vänner! :))
Dom leker, håller, myser och engagerar sig till 100% för att vår lilla trollunge ska ha det bra, och det har hon verkligen i deras sällskap kan jag lova! :)
 
Hotellövernattningen sen var såklart hur mysig som helst och under frukosten sen så slöt alla upp för att ta en gemensam frulle innan vi tog en guidning av staden och en liten "husvisning".
 
 
Hur bra som helst med andra ord! :) Nu måste jag köra ett städryck här hemma innan lilla hönan vaknar!







måndag 17 februari 2014

Vad gubbtrollet fick i present....




Glömde visa vad gubbtrollet fick i present av mig... Den här!
 


 
 
 
Gubbtrollet är rätt lätt att köpa present till faktiskt, men denna bara skrek "gubbtroll" när jag såg den. Så jäkla fin är den (skulle gärna haft en likadan faktiskt ;)) och passar han perfekt!
 
Den perfekta färgen på läderremmen (enligt mig) och roséfärgad urtavla... Stilren, enkel, klassisk och så jäkla snygg. M-hm. Älskar den! Lyckligtvis så älskade gubbtrollet också den...  Det kan ju vara en fördel ;)

När man inte behagar någon annan än sig själv


 
 
Hej på er!
 
 
 
Måndag igen och en ny vecka som ska fyllas. Härligt härligt! Måndagens snyggaste accessoaren är kattfisen som ligger platt & bestämt rakt över mig. Det är en sak som är gött med både djur och barn: dom gör liksom det som dom känner för. Om katten inte vill mysa, då myser den inte. Om ungen inte vill skratta, då skiter den i det (även om det passat sig med ett artighetsleende). Härligt ärligt & underbart befriande.
Nu ligger katten raklång över mig och spinner som aldrig förr och ingen i hela världen myser så mycket som jaaaaaag! :)
 
 
Så. Helgen är ännu en gång över och nya veckan tågar på för fullt. Mitt sockerförbud har kickat in igen. Visste ni att socker är 7 gånger så beroendeframkallande som kokain? Sjukt ju! Finns fasen socker i ALLT! Nu när jag har börjat kolla ordentligt så ser man verkligen socker i varenda innehållsförteckning. Det finns i tacokryddan, i tomatsåsen, i vartenda bröd, det finns i a.l.l.t!
 Nästan... Det är inte lätt att bli kvitt sitt sockersug. Jag åt inget socker sen den 1 januari och jag ska ärligt säg att jag var sockersugen nästintill varenda dag ändå och då är jag en person som inte äter varken bröd, pasta, ris eller potatis i vanliga fall. Så, socker är en jäkla bov!
 
DOCK så måste jag säga att min underbara och fantastiska mormor fikade både förmiddagsfika och eftermiddagsfika varenda dag i hela sitt liv och hon blev nästan 97 år gammal, så det säger en hel del det också! ;) Att vara utomhus, jobba med kroppen, äta riktigt lagad mat, skratta och ha bra och nära relationer är dock också väldigt avgörande för denna livslängd tror jag! :)
 
Massa sockerblarr nu, men lite intressant är det! :) Denna helgen hann vi iallafall med både kalas för gubbtrollet, sköna promenixer, tvätta & städa bilen, ha målare på plats som nu fixat ännu lite till i huset (sakta men säkert går det framåt i vår renovering, eller nåja, Det har fasiken tågat på rätt så friskt ändå!), laga matlådor till veckan, läsa böcker och ha en söndagsfika här hemma med trollungens mormor, morfar och moster samt farmor & Calle. Jojomänsan. Det är inte ofta som vi har oplanerade helger, eller dagar, men denna helgen har faktiskt varit härligt oplanerad och fi fanken så skönt!
 
 
Nu ska jag göra mig iordning här så jag är fit for fight när trollungen vaknar för då blir jag kryp-&-akta-sakerna-vakt för hela slanten!
 
 
Åh, en sak till: Tavlorna som jag jiddrade om går nog fasiken att få hem nu ändå. LYCKAN... den lyckan! Tjohoo!



söndag 16 februari 2014

Något fint att förvara pelargoner, eller handdukar i

 
 
 




Denna fina "korgen" från H&M skulle jag vilja klicka hem. Den hade passat väldigt bra som kruka till min pelargon (som jag förövrigt festade loss på i veckan och klippte ner, hoppas den artar sig...).

I alla fall. Denna skulle vara kanonfin här hemma. Om fröken Pelargon mot förmodan skulle dissa min klippning och inte ta sig som önskat så skulle korgen, vasen, kalla den vad du vill, kunna passa svinbra som förvaring för handdukar, eller toarullar för den delen, också.

Hepp. Det var den korgen de!


När jag inte tittar på pelargonförvaring så fördriver vi tiden här hemma med att ligga i soffan och snusa den goaste bebisnacken i världen (när den inte kryper iväg från oss....) och nypa oss i armen och säga säkert tvåhundra gånger om dagen "tänk att just hon är vår dotter".  Lite så har vi det.

Idag har vi dessutom luftat oss ordentligt och tagit två promenixer på 7 km. Skööönt och välbehövligt. Ärligt talat fick vi (jag) ta den sista promenixen för att kunna käka (kränga) upp resterna från tårtan sen igår (vilket var ungefär en halv tårta) så. Nu är vi lagom gräddlulliga & sockergoa inombords.
Jag som inte ätit nåt socker alls sen 1 januari har nu laddat upp sockernivåerna i kroppen till max så nu ska sockerförbudet kickas igång igen. Heja heja!

Puss på er!