It's all about bananas & friends!

Jodåsåatte. Onsdagens jobb är äntligen över och jag ska ut och gå. Har bara inte orkat sätta på mig kläderna eller peppa upp motivationen än, men snart så jäklar. Måste ut och gå innan röven nuddar knävecken för nu är det skrämmande nära att så sker. Helt sant.

Fick ett sms från Mari tidigare idag. "Kolla fb :)" stod det. Kort och gott. Jag kunde inte kolla fejjan på jobbet men nu när jag kom hem så sprang jag raka vägen in och satte igång den brummande mojjängen. In på mailen och pang! Där var det. Världens pepp-mail, till mig, från Mari. Världens bästa mail där det stod, bara sådär rakt upp och ner, precis vad jag egentligen borde göra.
Jag tänker minsann vara lite småsmaskig här nu och inte säg så mycket mer än så, men en sak säger jag och det är: TACK.

Mari, ditt mail fick hjärncellerna att snurra runt så det nästan vibrerade i skallen. Nästan faktiskt!

I detta mail hade hon kopierat in en gammal text som jag skrivit. Ni ska få se:


 "Jag vill hitta det där jävla bananskalet och halka iväg i världens monsterfart, rätt in på världens bästa väg. Vägen kan lämpligen heta "yrkesgatan" eller nåt sånt där annat klatchigt. Eh, ja. Låter rätt nice faktiskt. Jag har letat efter det där bananskalet, jag har stått ute i ösregn och önskat mer än någon annan att just jag ska bli träffad av den däran snilleblixten, och jag har provat på att jobba med olika saker för att något (fråga mig inte vad) ska "växa fram inom mig" Säger som jag brukar säg: det enda som växer på mig är håret på benen."


Jo fan. Jag kan visst vara lite smårolig! Hah!

Bjuder på en glad egobild. Om jag stod framför spegeln och log utan anledning när jag tog den? Jepp. Om jag fick klicka av ca 264 st innan 2 stycken blev nåt sådär? Jepp. (Gömde mig självklart så inte gubbtrollet skulle se mig under pågående fotosession)