Att sakta vakna upp till en solig söndag, inburrad i täcken & favoritfilten, med gubbtrollets stora hand som håller ett sådär stadigt men mjukt tag runt ens kropp & ger sådanadär morgonvarma kyssar i nacken... Det, det är väl ungefär det bästa jag vet. Kan man vakna på ett bättre sätt? Nä, jag tror faktiskt inte det.
Han är så himla fin. Mitt vackra, lite halv-skäggiga gubbtroll.
Gubbtrollet hade planer för dagen så när morgonmyset var färdigt och jag hade tvingat ner han att mysa "bara liiiiiiite till" sisådär tusen gånger så pussade han mig vänligt, men bestämt hejdå. Sån är han. Ett alldeles genomsnällt gubbtroll med hjärtat på precis rätt ställe, men sådär manligt bestämd. Ett nej är ett nej, och det är det också. Sådär bestämd som jag faktiskt behöver för annars hade jag ägnat 24 timmar av dygnet alla timmar åt att mysa ihjäl både mig och han. Om man nu kan mysa ihjäl någon, tror knappast det.
Klockan var lite över 8 när jag snörade på mig mina gamla träningsskor och tog på mig jackan för att gå ut. Precis innan jag skulle gå pep det till i mobilen och ett sms från gubbtrollet. "ganska kyligt ute om du ska gå, så klä dig isf!" Jo jag säger det, han är för bra för att vara sann. Vände om och gick och drog på mig en tröja till, sen, sen så stack jag ut.
90 minuters rask promenad på berget, upp och ner, lite jogging och så lite "gud-så-fint-det-är-här-pauser" för att hinna svepa in hur underbart vacker den här hösten faktiskt är. Jag älskar hösten och jag älskar när jag får så fina morgon-ar att kunna njuta av den i tystnad. Mår så oförskämt bra när jag vistas i naturen och när jag får se och uppleva vackra platser. Är nog lite av ett träsktroll ja.
Hur vacker morgon? M-mm.
1 kommentar:
Verkligen vacker morgon måste jag säga! Vilka underbara bilder!
Skicka en kommentar