söndag 15 september 2013
när man tydligen inte ger tillräckligt
"Hejsan! Jag heter * och jag ringer från cancerfonden. -Jaha. Hejhej! -Jo, det är såhär att jag vill bara tacka dig för att du varit månadsgivare hos oss ett bra tag och passa på att berätta vad dina pengar går till. Har du tid för det? -Ja, jo, men jag har dåligt batteri så du vet varför det kanske tar slut.. -Okej.. Jo, dina pengar går till *långt stycke om braiga saker, forskning & annat tjofräs*... så nu undrar jag om du kan tänkas höja din månadssumma? -*tystnad*"
Jag blir bara så less. Jag förstår väl att cancerfonden måste göra sånthär, men är det inte bättre att lägga krut på att hitta NYA månadsgivare, eller folk som vill skänka pengar, än att ringa dom som redan ger och fråga om dom inte kan ge mer?
Jag kan tycka det. Detta samtalet är inte det första jag fått så jag kan tycka att jag kan få uttala mig. Utöver samtal så skickas det brev där det tackas så hjärtligt för pengarna som jag/vi månadsgivare ger och längst ner på pappret så kan man även där kryssa i om man vill ge mer.
Hade jag haft mer pengar så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att höja summan, men som det är nu med en liten fis som ska försörjas och ett hus som ska betalas så räcker liksom inte pengarna till.
Tycker mest att det blir en tråkig sak när man känner att man inte ger tillräckligt (fast att man gör det).
Tacka vet jag blodgivning, där tackas det så det skvätter om det. Nu är det kalaslängesen som jag gav blod. Singelliv, tandoperation, resor & nu senast en graviditet har satt stopp för just blodgivningen men det ska jag komma igång med så fort kusten är klar. Började när jag var precis fyllda 18 så jag har hunnit med en del besök. Trevlig stämning, trevlig personal och så får man ju koll på att allt är okej. Tipptopp grej att göra om man kan!
Så, vad var detta för halvmjäkigt inlägg? Det var nog bara ett sånt där jag ville få fram att tacksamhet är en trevlig grej som peppar folk. Inte tjat och tiggeri.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Hanna,
Först av allt, ett stort tack för att du är månadsgivare hos oss och vi är jätteglada och tacksamma för att du bidrar till Cancerfonden och svensk cancerforskning! Alla gåvor, små som stora är varmt välkomna och välbehövliga. Eftersom behovet är så stort och det behövs mer pengar till cancerforskning försöker vi hela tiden se om vi kan öka insamlingen, både genom att hitta nya givare men även genom att fråga de som vi vet redan bidrar och gillar vår verksamhet. Vi hoppas naturligtvis att du ska känna att du gör en jättestor insats genom det bidrag du ger, men vi behöver ibland även ställa frågan om mer bidrag. Valet ligger hos givaren, och vi vill självklart både tacka och få givaren att känna att den gör en stor insats även om man tackar nej.
Vi kan gärna markera dig i vårt register så kommer du inte bli kontaktad igen eller få fler brev. Men vi hoppas du vill fortsätt bidra som den fantastiska månadsgivare du är!
//Martina Frick Isberg, sociala medier-ansvarig på Cancerfonden.
Martina Frick Isberg: Jag förstår såklart att ni måste få in pengar på något sätt, och att en del i det är att fråga just dom som redan ger.
Jag känner att ni är tacksamma så saken ligger inte i det. Jag tyckte nog mest det var jobbigt att få höra "jag ringer BARA för att tacka dig och berätta vart pengarna går". (Sen ändå få frågan om att ge mer)
Är tacksam för att du tog dig tiden att skriva, men också för att du poängterade det positiva.
Skulle vara tacksam om du markerar mig i era register så jag slipper brev och att bli kontaktad.
Jag fortsätter naturligtvis att vara månadsgivare och när ekonomin tillåter igen så ökar jag kanske på månadssumman.
Tack & kram!
Skicka en kommentar