Det vackraste jag har i livet

 

 

 

Kolla bara. Det vackraste jag har i livet. Dessa två, min familj. Min alldeles egna familj, som jag själv har valt ut och skapat. Det kan vara det största som finns, att fått chansen att bilda en alldeles egen familj tillsammans med sin själsfrände. Önskar att alla godhjärtade människor får vara med om den otroliga kärleken som det ger en.

 

Vad som händer hos oss. Ja, inte haglar blogginläggen över er direkt nuförtiden. Vi sysselsätter oss med att vara med varandra och njuta. Omfamna dagarna sådär så att man verkligen suger musten ur varenda dag. Det sysselsätter vi oss med.

Vi har också sysselsatt oss med BVC-besök, beställt en soffa, hälsat på mormor/gammelmormor ett par gånger (hon var förövrigt den första förutom mig & gubbtrollet som fick se vår lilla trollunge), fixat lite i trädgården, promenerat & myst med vårt lilla troll.

 

Vårt alldeles egna lilla troll.

 

22:04

 

 

 

 

 

22:04 kom hon.

 

 

För en vecka sen låg jag på BB med en alldeles ny liten tjej bredvid mig & var helt vimmelkantig av alla känslor som välde ur kroppen på mig. 22:04 är hon född, 03:30 kom vi upp på BB efter alla saker som skulle fixas. Jag var så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna men ändå var de det enda jag ville så jag kunde ligga och titta på henne. Nu har hon funnits i vårt liv i en hel vecka. Vår fina lilla dotter. 

 

På en vecka har vi lärt oss massor. Vi har varit ute på våra första promenader. 7 km lunkade vi fram i solsken saaaaakta men säkert här i veckan & gud så skönt det var. Igårkväll tog jag & lillfisen med oss systrar + Emma på en go kvällspromenix vid vattnet medans pappatrollet joggade 9 km med min andra syster. Sovit middag med en varm liten dotter på bröstet har det hunnits med ett antal gånger under veckan, liksom blöjbyten, tusen amningar, vyssjande & tröstande. Ja ni, detta är helt klart det bästa som hänt mig i livet. Det, & den dagen då jag kom fram till att gubbtrollet nog fanken visst var nån att hålla fast vid.

 

Jag vill stanna tiden och fortsätta leva i denna underbara lilla bebisbubbla som vi lever i nu. Jag kan inte titta mig mätt på henne och får flera gånger om dagen torka lyckotårar som rinner nerför mina kinder. Hon får mig att glömma bort en mörbultad kropp, ömma bröst & bristen på sömn. Bara sådär.

 

Hennes far skulle jag inte klara mig utan en sekund & jag är så glad att just precis han finns i mitt, vårt, liv. Han var ett enormt stöd under förlossningen, liksom den helt fantastiska personalen på både förlossning & BB.( Kommer aldrig någonsin glömma vår helt otroliga barnmorska Cecilia Persson!)

 Här hemma servar pappatrollet mig med fina frukostar & middagar och gör allt han kan för att få oss att må bra. Vad skulle vi gjort utan han? Allvarligt talat, vad skulle vi gjort utan han?

 

Världens bästa pappatroll.

 

 

Jag ska ta vara på varenda dag och suuuuga in denna helt makalösa känsla & överösa min lilla dotter med all kärlek som ryms i min kropp.

 

 

 

 

 

 

 

(Ps. Ni som undrat om jag hade nån aning om vad som fanns i magen på mig och jag sagt att jag inte haft en aaaaaning... Jag trodde faktiskt att det skulle bli en liten tjej.)

Äntligen är hon här ♥

 

 

 

 

Ord är överflödiga & känslan är helt obeskrivlig.

Hur är det ens möjligt att älska någon så mycket? 

Vår fina, fina, lilla tjej.

 

Vi är världens stoltaste & lyckligaste föräldrar.

 

 

 

♥

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(För att slippa ta diskussioner & påminna folk så säger jag här & nu att inga bilder på vår lilla tjej ska ut på internet. Varken facebook eller bloggar.)